MEGAFONER.SE

– Länsbibliotek Uppsalas blogg för debatt, förmedling och omvärldsbevakning

Publit – en ny e-boksleverantör?

| Inga kommentarer

publitUnder Biblioteksdagarna i maj presenterades en ny e-boksleverantör i Sverige. Medan bibliotek och Elib bråkat om betalmodeller och innehåll har företaget Publit i det (nåja, relativt) tysta utvecklat ett eget distributionssystem och en helt ny betalmodell. Ett första projekt har gjorts tillsammans med Stockholm stadsbibliotek och förlaget Ordfront, där stadsbiblioteket köpt rättigheterna att gratis distribuera Ordfronts bak-katalog digitalt mot att de finansierar Publits digitalisering av dessa titlar (25 titlar).

Nu öppnar man upp för fler bibliotek och fler förlag. Fortfarande är det i sin linda. Vid dags datum (13/6) finns 18 titlar inlagda och då är de allra flesta Stockholm stadsbiblioteks Myrdalböcker. Det blir med andra ord inte innehållet utan betalmodellen och e-bokslösningen jag kommer fokusera här.

Vad kostar det?

Förlagen bestämmer hur mycket en nedladdning av en titel ska kosta för biblioteken. Det enskilda biblioteket bestämmer hur mycket de vill betala för en nedladdning av en enskild titel. Vad blir resultatet? Jo, en lista av tillgängliga e-böcker som kostar så mycket som biblioteket max är beredd att betala för en nedladdning.

Förlagen kan också sätta särskilda priser för vissa bibliotek som de samarbetar med på något sätt och biblioteken kan handplocka titlar eller blockera särskilda förlag och på så sätt bygga bra samlingar. Biblioteket kan också sätta ett maxtak per kvartal och max nedladdningar per låntagare, likt Elib.

Publit tar 20% av slutkostnaden.

Hur funkar det?

Publit distribuerar katalogposter till Libris och Libris distribuerar till bibliotekets katalog – jepp, man måste vara Libris-bibliotek för att använda sig av Publit.

Publit erbjuder ingen front-end-lösning – alltså slutgränssnittet mot biblioteksanvändarna, utan e-böckerna måste integreras i bibliotekens egen webb via API:er. Jonas Lennermo, CCO på Publit, berättar att man samarbetar med Axiell och att Tyresö bibliotek är först ut att testa en lösning för Arena. I Uppsala är CS Library strukturen bakom vår Bibli. Det kanske börjar bli dags att prata med vår leverantör om detta?

Administratörsgränssnittet är extremt tydligt och lätt. Betydligt bättre än vi är vana vid i biblioteksbranschen.

Se Jonas själv presentera Publit och e-bokslösningen för bibliotek på Biblioteksdagarna nedan (cirka 17 minuter in i filmen).

E-böcker åt folket! – Dag 1 – Biblioteksdagarna 2013 from Svensk Biblioteksförening on Vimeo.

Jamen, vad tycker jag då?!

Det är en intressant utveckling. Det löser ju inte budgeteringsproblematiken à la Elib. Men det kommer åtminstone tydliggöra parternas positioner. Vad är förlagen beredd att sälja för? Och notera plural: förlagen är många och de har olika drivkrafter vilket kan resultera i olika prissättningar och möjliggöra samarbeten. Det kommer också tydliggöra bibliotekens betalningsvilja – hur mycket är man egentligen beredd att betala för en nedladdning? Kommer det bli billigare? Knappast. Men det är det inte längre många som tror att det kommer bli med någon betalmodell.

Det främjar också experiment av olika slag:

  • Är ett utlån detsamma som en förlorad försäljning, så som några förlag hävdat? Testa! Prissätt titlar på olika sätt och se vad som händer! Äntligen kan vi få lite evidens i denna debatt som präglas av mycket tro och tyckande.
  • På vilka sätt kan bibliotek samarbeta med förlag? Stockholm stadsbiblioteks och Ordfronts samarbete är ett exempel. Det kommer också bli intressant att se hur Ordfront kommer prissätta de titlar som Stockholm stadsbibliotek har digitaliserat för andra bibliotek.

Så till sist: katalogfrågan. I Uppsala län arbetar vi just nu med att skapa en så rationell process som möjligt när det gäller katalogposter och Elibs böcker. Det faktum att förlag när som helst kan dra in sina titlar från biblioteken gör att biblioteken kämpar med att hålla koll på vilka poster som är aktuella och vilka som blivit inaktuella. Någon riktig bra automatiserad lösning på detta finns det inte. Med Publits modell finns naturligtvis samma grundproblematik. Potentiellt förvärras den dessutom ytterligare av betalmodellen, då förlagen när som helst kan justera priset ovanför eller nedanför bibliotekets satta maxtak. Hur undviker vi ett postkaos? På frågan hälsar Jonas att han och Publit vill göra det så smidigt som möjligt för oss. Nej, det finns ingen automatiserad lösning, men en högfrekvent uppdatering via e-post finns på plats.

Kruxet

Jag är rädd att biblioteken och Publit inte är tekniskt i fas just nu. För att ett bibliotek ska kunna använda Publit måste följande kriterier vara uppfyllda:

  1. Biblioteket måste vara ett Librisbibliotek
  2. Biblioteket måste ha en dynamisk webb, antingen:
    – där biblioteket själv kan integrera Publits API:er
    – Axiell Arena

Redan här är det de potentiella biblioteken få.

Och för att det överhuvudtaget ska vara intressant för något bibliotek måste Publit få in titlar i sitt system.

Framtiden kommer bli en blandning av olika e-boksleverantörer med olika betalmodeller. När e-böckerna API-integreras i bibliotekens egna webbar spelar det inte längre någon roll för biblioteksanvändaren vem som levererar och nog kan denna modell fungera i ett sådant sammanhang. Jag kommer fortsätta hålla koll på vad som händer hos Publit när förlagen och biblioteken börjar strömma(?) in. Var hamnar priserna? Vilka förlag kommer? Vad för sorts titlar blir tillgängliga för oss? Hur fungerar egentligen tekniken?

Läs mer:
Framsidan: Ny kanal för e-böcker till biblioteken

Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *.